Man får ju hoppas att det kommer en tid då jag får det lite bättre ställt rent ekonomiskt och det kan mycket väl vara så att det kommer att vända snart för jag funderar nämligen på att sälja mina smycken till en sida som heter sms guld ab och jag misstänker att jag kommer att få ganska mycket pengar för mina guldsmycken och i så fall så skulle jag ha ganska mycket pengar ett tag framöver och det låter ju väldigt bra måste jag säga för jag är ganska trött på att vara så här fattig nu och även om detta bara skulle vara en tillfällig lösning så tycker jag ändå att det känns väldigt uppskattat men i framtiden måste jag nog se över min ekonomi och kanske skaffa mig ett bättre jobb för så här kan jag ju inte ha det heller. Man måste ju ha råd att unna sig något ibland.
Jag stör mig lite på att det inte finns någon defibrillator på mitt jobb. Helt ärligt, ska det verkligen få vara så. Jag menar, vad ska vi ta oss till ifall någon helt plötsligt får hjärtstillestånd på kontoret? Då är det ju klippt för den personen om ingen hjärtstartare finns tillgänglig. Jaja, det här är i och för sig inte mitt ansvarsområde, det kan jag verkligen inte påstå. Men jag kan ju säga så här mycket, det vore ingen vidare reklam för vårt företag ifall någon gick och dog här direkt. Jag vågar knappt ens tänka på följderna som helt klart skulle kunna komma att bli helt katastrofala på alla upptänkliga sätt och vis och detta vill jag gärna undvika så långt det bara är möjligt. Kanske får jag ta och driva en här frågan mer öppet och intensivt om det ska bli något resultat, jag lutar nästan åt det.
Jag hoppas på att jag ska få en massa pengar för mina guldsmycken för jag tänkte nämligen sälja alla mina smycken och det finns en sida på nätet som heter sms guld och de köper guld till ett högt guldpris och eftersom jag har ganska många guldsmycken så hoppas jag att jag kommer att få mycket pengar för dom också och det vore ju väldigt trevligt att få lite extra pengar måste jag säga för då kan jag ju leva lite lyxigt ett tag och det får jag aldrig chansen att göra i vanliga fall för jag måste snåla hela tiden och det är ju inte så roligt måste jag säga men jag gör det bästa av situationen. Det ska bli spännande att se hur mycket pengar jag får för mitt guld och jag är väldigt nyfiken på hur mycket pengar det blir måste jag säga.
Jag har blivit sugen på att testa något roligt spel på nätet. Eller det har jag varit en längre tid faktiskt. Men nu råkar det vara så att jag är en smula feg när det gäller sådana här saker. Jag är liksom orolig för att… ja att något ska gå fel. Men så tipsade en god vän mig om Maria bingo som tydligen ska vara ett mycket enkelt, roligt och tämligen riskfritt spel. Ingen risk att man blir skinnad av lömska korthajar där tydligen. Jag tror att den spelformen kan vara en lagom ingång till nätspel för mig. Man måste börja någonstans och då är det ju smartast att testa något enkelt och lättsamt först innan man går vidare till mer avancerade spelformer, vilket det inte alls är säkert att jag kommer göra. Fast man vet ju aldrig. Om ett år kanske jag är en härdad och smått depraverad nätspelar som glider runt i hawaiiskjortor och solbrillor året runt.
Det här med att handla saker på internet är något som jag har gjort ett bra tag och jag tycker att de går rätt så bra. Jag har hittat en sida som jag använde rätt så ofta och det är allannonser som jag brukar vara inne på för där kan man nästan hitta allt. Det är rätt så smidigt att ha allt samlat på ett och samma ställe. För då behöver man inte slösa tid på att gå runt på massa olika sidor utan då kan man istället lägga tiden på att kolla igenom annonser som man kan hitta på sidan. Men jag vet att jag har en hel del saker hemma som är köpt genom annonser från internet och jag trivs med det. Vissa klarar ju tyvärr inte av det och måste bara köpa nya saker från butik men jag tycker att de kan vara roligt att blanda nytt och gamalt.
Jag önskar ibland att kunde göra vissa saker ogjorda. Så är det nog för de flesta antar jag på något vis. Alla har väl något det ångrar. Eftersom jag vid det här laget har levt ett tag så har jag så klart samlat på mig en del upplevelser och gärning som jag helst skulle vilja vara utan. Bland annat så ångrar jag bittert att jag inte tog den där dealen på seo hosting förra månaden. Fast det är ju i och för sig inte en sak jag vill ha ogjord, det är en sak jag önskar att jag hade gjort. Tvärtom alltså, om man inte räknar att göra ingenting som handling då. Jag tycker nog nästan att man kan göra det. En ickehandling kan ju långt större konsekvenser än en aktiv åtgärd hur konstigt det än låter. Det är i vart fall min erfarenhet. Och den borde ju vara värd någonting rimligtvis.
Nu ska jag köpa lite grejer med presentreklam på för jag tycker att det är väldigt fint måste jag säga. Det är ju alltid bra att ha hemma för tänk om någon fyller år och man glömmer bort att köpa en present, då kan man ju alltid ge bort någon av de prylar som man själv har. Jag blir ofta bjuden på kalas för jag har ganska många vänner och då kan det var svårt att komma på något bra att köpa men man blir ju ganska kreativ efter ett tag och jag skulle vilja säga att jag är lite av en expert på att köpa presenter vid det här laget och jag köper till och med presenter när jag ser något bra innan jag blir bjuden på ett kalas för jag vet ju att det inte kommer att dröja särskilt länge innan jag blir bjuden på nästa födelsedagsfest så det gäller att vara förberedd.
Jag är för kräsen och gnällig av mig. Den saken har tvingats inse och acceptera på senare tid. Egentligen har det här varit uppenbart ganska länge. Men jag har förnekat dessa fakta för mig själv vilket har omöjliggjort varje förändring. Men nu är det slut på det, hoppas jag i varje fall. Kanske kan jag nu göra någonting åt det faktorer jag är missnöjd med i livet. Det var till exempel länge sedan jag trivdes på mitt jobb. Faktiskt är det så att jag har ägnat mycket tid och energi år att klaga på samma jobb. Men istället för att göra det enda raka, att byta till ett nytt jobb har jag valt att stanna kvar på samma ställe. Av den enkla anledningen att jag bara förutsatt att alla andra jobb är lika enerverade eller till och med ännu värre. Jag har inte vågat prova ny mark av rädsla att bli besviken tror jag. Men som sagt det ska bli ändring på det nu, jag ska söka nya jobb och förhoppningsvis bli en sundare och mer välmående människa på samma gång.
Jag har blivit allt mer sugen på och intresserad ett plagg som heter one piece, både personligen och rent affärsmässigt. Hur som helst, en one piece är som jag förstått saken en jumpsuit eller en sparkdräkt om man så vill för vuxna. Helt otroligt fräcka skulle jag vilja säga och dessutom väldigt praktiska. Jag önskar att jag kunde gå klädd i en sådan dygnet runt. Eller det kanske var att ta i en smula kanske och är heller inte möjligt i nuvarande situation. Men de är under alla omständigheter väldigt tjusiga. Och jag tror full och fast att den här plaggtypen kommer ta en betydligt större andel av modesegmentet som riktar sig till ungdomar i framtiden. På femtiotalet tyckte de vuxna, alltså våra motsvarigheter från en tidigare generation, att vanliga jeans i princip var subversiva ligistkläder. Men idag har ju alla jeans mer eller mindre, man kan se börs vd:ar gå klädda i jeans och kavaj titt som tätt. För min del tror jag absolut inte att det är omöjligt att jumpsuits kommer inta samma ställning inom en tioårsperiod. Vi kommer få se ministrar iklädda jumpsuit och kanske kommer mer sobra varianter jumpsuits i svar och vitt utvecklas för mer formella sammankomster som Nobelmiddagar, viktiga konferenser, bröllop och liknande. Jag har några namnförslag på konceptet som ”The executive jumpsuit” eller varför inte ”The business one piece” och ”CEO Sparkdräkt” självklart tillverkade i exklusiva premium-material som Vd-velour.
Jag lagar den mesta av maten för att inte säga all mat hemma. Inga problem med den saken, jag gillar verkligen att laga mat. Finner det avkopplande och rogivande efter dag på jobbet. Vissa spelar golf eller sticker ut och springer, jag lagar käk. Fast nu är jag inte en sådan där proffsig och energisk kock. Jag gör det mer för att det måste göras och jag har inget emot. Poängen är att jag inte tänker särskilt mycket maten och att hitta recept. Matlagningen är knappt en medveten handling för mig, själva lagandet är mer tomma rörelser som i sig inte betyder något ungefär som yoga-rörelser vid meditation. Nu är det också så att jag gillar mat själv, jag kan själva lagandet också men jag kan inte som vissa hitta på och improvisera fram nya recept. Önskar verkligen att jag kunde det men så är det icke. Jag måste gå efter fasta recept annars famlar jag i mörker.